Sitt!

Hade finslipat taktiken inför dagens träning. Erfarenheterna och tips från gruppen från de två senaste mindre lyckade träningarna var att ju mer tjafs ju sämre kontakt och ju mindre vinst även om jag vann till slut. Taktiken idag var ett kommando, någon sekund för Yla att sätta sig annars så sätter husse hunden. Oavsett vägen dit så fort hon sitter samlad så släpp och lös-sök. Taktiken fungerade, Yla vägrade sitt, husse korrigerade, Yla satt kvar, ut och sök. Vid starten inför andra figgen satte sig Yla på kommandot, utan att släppa intresset från området framför, perfekt! Massor av beröm, släpp. 

På andra skicket började hon perfekt men fick sedan för sig att det kanske låg någon i förra veckans lega. Jag lät henne lämna området och kolla legan men när hon ville längre bort så kallade jag på henne. Först ingen reaktion. Strängare kommando. Då stannade hon till sist upp, och man riktigt såg hur vågskålarna stod och gungade. Till sist reagerade hon som om hon gjort ett fel och kom försiktigt mot mig, jag växlade snabbt röstläge för att visa att det var rätt och visade mot området så att hon inte kom fram till mig utan fortfarande jobbade på lite håll. Hon tog korrigeringen och började söka i området framför mig, men man såg att hon var lite tveksam, förtroendet för husses söknäsa är med all rätt inte så högt. Men sen började hon få vittring och jobbade klockrent fram till figguranten. Känslan var underbar, även om det finns massor att förbättra så kändes det som om vi började och slutade som ett team, där jag ser till att hon arbetar där hon ska, medan Yla självständigt använder sina sinnen och växande erfarenheter för att finna figgen. 

Kontaktövning

Vart ingen sökträning i helgen. Vart familjetaxi ist. Hann iaf med två långpromenader i skogen ist. Lärde mig mer på de promenaderna än jag gjort på de senaste träningarna. Hade som mål att kunna ha Yla lös hela promenaden, gick väldigt bra. Jobbar överlag med att få bort frågetecknet som gärna hamnar i slutet på varje kommando, kom är du snäll, sitt så är du duktig och liknande dumheter. Handlar dels om att jag är otydlig men framför allt att jag mellan varven slänger ur mig ett hit då jag inte menar det, vilket betyder att jag i det läget lättare köper om hon inte kommer.  På helgens promenader använde jag endast kommandon som hon med all säkerhet kan, dvs hit, sitt, ligg, stanna. När jag bestämde mig för att hon kan dem så såg jag mycket bättre hur jag misstolkar henne. Köper jag ett halvdant sitt, så blir nästa sitt nånstans mellan perfekt och obefintligt, kräver jag ett perfekt sitt så blir nästa sitt nästan garanterat perfekt. Har sittet blivit perfekt så kommer troligtvis nästa hit fungera och så vidare.

Fördelen med Yla är att hon har super koll på sin omgivning vilket leder till att jag direkt kan se på henne hur jag sköter mig, på samma promenad kan hon gå från obstinat tonåring till mycket följsam, eller från fokuserad och samarbetsvillig till hopplös, beroende på vad jag signalerar till henne.

Tidigare har jag tolkat dessa skillnader som ren dagsform på Yla och tekniken har varit att försöka få henne att ta kontakt med mig. När jag är tydligare mot henne så tar hon kontakt med mig istället. Fick det hela bekräftat av syrran som varit hundvakt åt Yla. Hon la in en ny regel för Yla på en promenad. Yla svarar med trots, när inte det fungerar så köper hon regeln, men börjar tugga och dra i kopplet, när inte det ger något så svarar hon till sist med kontaktbetenede.

Har fortfarande massor att lära och förändra i kontakten med Yla, men det trillade iaf ner en pollett gällande varför ligget i starten fungerar ibland och ibland inte. Har prövat flera olika tekniker just i den situationen men utan att hitta rätt. Nu har jag iaf en ide på hur jag ska göra på nästa träning…

Vill tacka alla medverkande för en trevlig dag!

På söndag vart det Yla-fritt för min del. Åkte med till Linköping för att kolla på delprov 1 och 2. Var väldigt tråkigt då ekipaget vi åkt ner för att titta på inte klarade sig. Var dock lärorikt att se de andra köra, var flera bra ekipage som gick upp. Är kul att se olika raser och individer, Är ju intressant att köra med en lite annorlunda ras, men det är underbart att se rätt hundar med rätt förare och känna att det är det som måste vara målet.

Apropå intressant ras så har den lilla spännande ligg utmaningen utvecklats till någon sorts makt kamp, som just nu känns aningen urartad. Som vanligt så hinner man knappt rycka iväg ett superlativ på den här sidan innan man möts av en motsatt handling. "Kan vara lös i skogen", tänker inte ens Komentera det fullständigt idiotiska uttalandet. Börjar starkt misstänka att det faktiskt finns två exakt lika dana Akitor på dagis, en duktig och så den som jag har fått hem idag ;) 

Yla tycker nog det samma om sin husse som förvirrat växlar mellan kravlös klicker träning och "du ska lyda för att jag säger det" krav. Förvirringen är lika ömsesidig som total, är dock övertygad om att det kommer komma något bra ur det här, bara husse hitta rätt. 

Hoppar på främmande människor

Äntligen hoppar hon på främmande människor ;)

Man ska ju som sagt inte ropa hej, skrev tidigare om hur fantastisk hon var lös i skogen... tänker inte revidera den uppgiften, hon var fantastisk...

Nåväl, ändå det verkar som att hon faktiskt börjat inse att man inte tjänar något på att skälla på folk. Börjat som sagt, vill inte påstå att det är bra, men jag har märkt att hon faktiskt springer fram till människor då hon är lös, oftast nosar non bara lite snabbt och springer vidare, men det händer att hon faktiskt hoppar upp på folk och låter sig kelas lite. Känns som att det hjälpt att jag bryter hennes skällande på håll, i och med det så triggar hon inte upp sig, efter ett par lyckade möten så har hon insett att det inte blir lika spänt om man inte skäller på folk, till och med barn börjar bli bättre. Sen är det säkerligen så att hon börjar landa mentalt också.

Såg delar av det även i helgens träning. På lördagen var jag och hjälpte till på ett räddningsprov, blev inget sök för Yla.

Efter provet släppte jag ut Yla ur bilen och hon skällde inte på alla främlingar. Lite ljud kom det men inget tokskällande. 

På söndagen fick hon tre figgar på vindstig, var lite svag vind på fösta området, men fick riktgt bra markeringar på skapligt håll, jätte kul. Alla legorna var lite knepiga med ingångar som inte var helt i vind så hon var tvungen att jobba runt legan, vilket hon gjorde tveklöst. Efter lunch så fick vi ett högre område med tydlig vind. Där fmarkerade hon tydligt på 50, 60 meters håll och fick sedan lösa uppgiften lös. Området består av en massa liggande byggkranar, så det är lite knepigt då det inte finns någon väg rakt genom fackverken. Hon jobbade strålande, målmedvetet, hoppade över och sprang på det som gick och runt det som var för högt. Det svåra var som förare att kunna följa hunden. Jag vill ju inte kalla in henne då hon jobbar mot figgen, men det var svårt att veta var hon var. Var dock bara obekväm med fösta figgen, vid de andra två var det tydligt att hon gick på räls mot figgen.