Yla.nu

Tack för gästboksinlägget! Är kul att hålla på och träna med Yla, men framförallt så har jag haft en otroligt tur! Jag har träffat folk som stöttat mig och gett mig möjligheter att träna sådant som normalt inte är möjligt med ett litet Akita troll.  

Sök på onsdagen
Första träningen efter lägret. Yla var galen när jag tog henne ur bilen. Körde en lång uppvärmning med kontaktövningar för att kunna ha kontakt med henne under söket. Hon började söka på en gång men drog nästan omedelbart ut ur området. Då hon fick vitring på en som arbetade på området så ville hon inte komma på inkallning. Hon kom till sist så jag gjorde en nytt start. Nu gick hon fortfarande i 180 så söket vart slarvigt men nu kunde jag hålla henne i området. Hon fick första figgen som låg på en vagn. Hon tog sin fastrulle och kom till mig. Jag hade förståss för bråttom så avlämnandet vart slarvigt. Näsa figge satt i en hiskorg. Korgen består av gallerväggar. Yla sprang fram tog rullen direkt men ville inte komma till mig. Hon fortsatte försöka ta sig in till figuranten och spottade rullen. Efter ett tag så tog hon den igen och då kom hon till mig. Hade väntat mig att hon skulle ha lite problem att ta rullen, men inte att hon skulle ta den direkt och sen få problem. Vi får testa likande legor igen och se om hon lärt sig något. Sista figgen var lätt och då fungerade markeringen perfekt. Som belöning hos figgarna så fick hon korvbitar i en snusdosa som var fäst i ett snöre. Var en belöning som vi provade på påsklägret. Då drog vi undan dosan för att få fram jaktlek, då detta inte fungerade så bra så testade vi nu att Yla fick ta dosan men att figgen håller i snöret så det blir kamplek ist, detta fungerade mycke bra.
Lördag
Krossen igen, den där man ser ut som en gipsstaty när man kommer hem. Yla fick först tre figgar i ett område fullt av flak till lastväxlare.  Vinden var stark och hundarna fick vittring lätt, sen gäller det för hunden att hitta figgen balnd alla containrar och för de med rullmarkering, som Yla att hitta tillbaka igen. Sökstart, markering och avlämnandet gick kanon, dock fick hon lite problem att hitta första figgen på påviset, jag sprang med för att öka hennes intensitet på påviset men då vart den lite för hög så hon sprang fel. På nästa påvis körde jag kopplat hela vägen och sprang, men lite långsammare då blev också påvisen bättre.
Vi bytte område. Nu fick Yla en figge som var i en stängd container, dörren hade en liten springa. Yla jobbade länge med legan, konstaterade att det var innanför dörren försökte ta sig in. Hon jobbade länge men visade inget tecken på att ta sin rulle. Jag sa då till figguranten att öka springan något, från knappt en till 3-4 centimeter. Då tog Yla rullen nästan direkt. Var synd att hjälpen behövdes men bra att hon klarade det med fastrullen. Sista legan var längs in i en tio meter lång tunnel, tunneln är för ett transportband och har en presenning som hänger som en dörr på mitten. Yla sprang rakt in förbi presenningen, kom ut med rullen och gjorde ett löst påvis utan att tvekan.
T otalt två mycke bra träningar. Kunde använda mig av de jag lärde mig på lägret och även om inte allt gick bra så kände jag att jag förstod bättre vad som inte gick så bra och ungf hur jag ska jobba på de bitarna.
Söndagen började med sovmorgon för Yla. Vid lunch så tog vi tunnelbanan in till gärdet. Yla fick ränna runt fritt bland de andra lösa hundarna. Har fortfarande bra kontakt i den miljön. Kan avbryta henne då hon jagar kråkor och kalla in henne även om hon hälsar på någon av hundarna. Är jättekul att se bland alla hundarna, de gånger jag varit på gärdet så har det alltid varit bra stämning där. Man ser hur hundarna väljer vilka de ska hälsa på och hur socialt vana de är. Jag ser hur det smittar av sig på Yla som alltid är lite spänd vid första mötet. När den först spänningen släppt så springer hon runt och hälsar på de hundar hon vill och låter sig kollas av de hundar som kommer fram.

Var med Yla i Falkenberg i helgen för att gå på AIS möte. Väldigt fin brukshundsklubb! Förutom lite lek på Agilityplan så var det ingen träning för Yla, men efter att huserat med två andra Akita och varit med på ett 6 timmars maratonmöte med bullar och vildsvinsgryta så var hon rätt trött. Vart en lång natt i bilen hem så idag är även husse lite jetlaggad ;)

Blir mindre text och mer bilder, dessa tre är från förra årets påskläger.

Så har Yla varit på sitt andra påskläger. Då det nu är klart att jag ska byta jobb så värmde Yla upp med att vara 4,5 timme på sitt nya dagis. Har varit rätt nervös innan, är helt övertygad om att det kommer bli kanon på sikt men ”first impression last” vilket kanske inte alltid är Ylas starka sida ;)
Efter lunch så fixa jag nyckeln till den lilla stuga som vi huserade i under lägret. Stugan fungerade även som bullerskydd mot husvagnarna på campingen och gungade trevligt varje gång pendeltåget passerade. Inget som imponerade på Yla dock men sen e ju hon rätt van av att studsa tunt i den lilla bilen.
Huset skulle delas med en golden kille med tillhörande husse så det vart en lär känna varandra promenad som avslutades med fri lek. Yla accepterade sina nya rumskompisar, busade med hunden och hälsade på husse utan att skälla.

Första träningsdagen började med ett minisök för att se vart alla hundar låg. Yla öppnade starkt med att visa husse fingret, trippa runt och pissa, hitta figgen, strula med rullen och sen vägra leka med figgen. Husse kontrade med att försöka med en sökstart i medvind, slå personligt rekord i långsam reaktion och stressa påviset efter avlämning av rullen. Var bara att konstatera att med den öppningen så fanns det mycket goda förutsättningar för förbättringar. En av figgarna var en hög figge på en lutad stege vilket gjorde att hunden kunde stå i stort sett under figgen. Detta var en nyhet för Yla men som hon löste rätt snabbt.
Nästa sök skedde på en gräsplan. På planen stog två maskiner med 30 meters mellanrum, en hjullastare och ett släp  med en stor trumma på. Figge lades ovanpå lastaren och i trumman. Vinden låg på så att vittringen från vagnen mötte vittringen från figgen på lastaren. Jag släppte Yla snett mot vinden, hon jobbade ett tag till hon fick vittring på figgen i vagnen. Då den figgen låg högt så jobbade hon ömsom i vagnens närhet och utifrån den i en cirkel i vindens riktning. Då hon vid ett tillfälle kom nära hjullastaren så såg man att hon ryckte till i söket, det var tydligt att hon fick andra figgen där. Hon jobbade dock klart med vagnen. Fann figge med rulle och återvände med rullen  mot mig. Nästa exakt där hon markerat att hon fått andra figgen stannar hon. Efter en stunds tvekan släpper hon rullen, springer fram mot mig, vänder och springer till figgen i vagnen. Hon får sin belöning och jag går ner i vind och släpper på henne på ungf samma ställe som första gången. Nu jobbar hon sig runt lastaren och får denna figgen. Det ta ett tag innan hon lokaliserat men sen tar hon figgen plockar rullen och kommer till mig.  

Dag två så låg första figgen i en brunn på en plan. I botten av brunnen rann vatten förbi Yla började söka men när hon kom fram till ett hål innan brunnen så fastnade hon där, dvs hon stog på kanten och nosade ner i hålet. Efter ett tag så släppte hon hålet och sökte sig fram till brunnen. Där tog hon rullen och sen kom hon till mig. Det var ingen speciellt bra markering och när hon släpptes på påviset så sprang hon fram till samma hål som innan. Undertiden sprang jag till figgen. Då jag kom först så tog vi upp figgen ur brunnen och Yla fick klara sig utan belöning.
Nästa sök skedde betydligt senare. Yla var fortsatt strulig, for runt och jagade sork i en slänt. När jag tröttnat och gick för att hämta henne så ser jag att hon nästan står på en huggorm! Efter noggrann undersökning kan inget bett konstateras. Även de andra hundarna undersöks. Figge flyttas och Yla får ett nytt försök som går hyfsat. Det hela kändes inte så kul, andra dagen på lägret och Yla var slut. Vi åkte till ett nytt ställe ett betongutrymme under två cisterner. Utrymmet är  ca 50 meter brett och 10-15meter djupt. En figge läggs i varje ände av lokalen. Yla fick en retning genom att hon får se figuranterna gå in i lokalen. Hon släpps utifrån och springer in. Ganska snabbt så tar hon första figuranten. Hon tar rullen och springer ut till mig. På vägen ut ser jag att hon får vittring av andra figgen med, men hon släpper inte rullen! Efter ett helt ok avlämnade så gör hon ett bra påvis. Då vi provade en ny belöninglek på Yla så vart belöningen inte helt bra. Yla stannar dock hos figgen trots att hon inte fattar leken. Figgen tar med Yla ut och jag släpper på henne utifrån. Hon springer in, lokaliserar andra figgen och kommer ut och gör ett avlämnande. Vilket följs av ett bra påvis. Kändes som en lättnad att se att hon var med i gamet. Finns viljan och orken så vågar jag belasta med krav på att hon jobbar fokuserat, men känner man inte att hon är på topp så känns det riskfullt att lägga på krav.

Sista dagen börjas med ett sök med fastrulle för Yla. Liksom dagen innan så håller hon på och nosar, och fixar, men nu vågar jag tillrättavisa henne och är snabbare än innan. Efter ett tag så börjar hon jobba. Jag noterar att hon verkar ha fått något på första figgen, men hon lycka inte reda ut vittringen och jobbar inte koncentrerat så jag beslutar att fortsätta söka in i området och komma tillbaka sen. Nu får hon fart på arbetet, hon fokuserar och tar andra figgen. Markeringen blir riktigt bra med en bra avlämning. Påviset blir bra. Vi går tillbaka och nu plockar hon andra figgen med.
Efter detta så tar vi en lång lunch. På eftermiddagen återvänder vi och Yla får två ny figgar. På båda skicken har hon fastrulle. Första är hög så hon har lite svårt att ta rullen, men det löser sig. På påviset är hon så glad så hon hoppar upp och nästan landar på figgen! Hon blir förvånad själv och ger figgen en puss för att visa att hon inte menar att tränga på, efter det så lyckas hon ramla ner från betongblocket där figgen ligger. Hon hoppar dock genast upp med fram tassarna och tar sedan belöningen. Lägrets sista figge låg i en öppen låda. Figgen har en lösrulle på magen och Yla får för sig att hon ska i lådan och ta den. Problemet är att hon inte hoppar in i lådan hon försöker istället klättra in. Detta gör att hon till sist blir hängande över kanten på lådan, varken bak eller frambenen når marken. Medans hon hänger där så kommer hon helt plötsligt på att ta sin fastrulle! Där hänger Yla med rullen i munnen medan hon försöker ta sig in i lådan samtidigt som figgen försöker knuffa henne ur lådan så att hon ska kunna fullfölja markeringen. Yla släpper rullen och får hjälp ur lådan, väl ur så tar hon rullen och gör ett klockren markering med bra avlämning, påvis och belöning. Man kan inte önska sig mycke bättre avslut. Bra jobb av Yla och det med störningar som tidigare hade inneburit att hon blivit osäker och antagligen avbrutit arbetet

Totalt så är det här det läger som hittills varit i särklass mest givande. Jag har helt klart lärt mig mer på andra läger, men inför det här lägret så hade jag en förhoppning om ett vist mål, en viss erfarenhet till Yla men också rätt känsla för min del i söket och den kände jag verkligen att jag fått en smakbit av. Det är massor av jobb kvar, men det kändes verkligen att vi är på väg att komma rätt.
Sen hade vi förstås väldigt roligt, man lärde sig massor av varandra, av att se andra köra sina hundar, hur deras hundar fungerade och hur de växte på lägret.
Vi hann även med ett bröllop på lägret, men det är en annan historia ;)
Grattis till de lyckliga två!

Jaha.

Förträff fyra gick galant, fick lov att gå upp till inträdesprov!

Var för nervös för att skriva innan provet. Bedömde innan att vi hade en relativt liten chans men att det ändå fanns en liten möjlighet, kände att det var lika bra att gå upp och få en extern bedömning vilket vi fick: ”...inte lämplig för utbildning”. Utifrån vad hon visade på provet så kändes bedömningen helt korrekt, Yla har haft bättre dagar men hon åkte inte ut för att hon hade en dålig dag. Hon gillande inte domarens undersökning, men fann sig i den. Sen tyckte hon att det var obehagligt med en publik som tittade på henne så även om momenten gick skapligt så var det tydligt att hon fann provsituationen jobbig och provet avbröts halvvägs.

Jag fick beröm för bra kontakt med hunden vilket förstås kändes bra. Fick även erbjudande om att gå med på kursen vid sidan av. Var ett svårt beslut att fatta men efter ett par dagars fundering så beslutade jag att avstå kursen. För ett år sedan så sökte inte Yla alls, har fått backa bandet från början för att komma till där hon är i dag. Jag är otroligt nöjd med hennes sök idag och framför allt hur glad hon är då hon söker. Är övertygad om att hon skulle bli bättre på sök och att jag skulle lära mig mycke på att börja om en gång till, men om jag inte kan se någon möjlighet att kunna använda Yla skarpt så känns det som att mitt engagemang inte räcker till.

Träning kommer det förstås bli mera av. Var ute i lördags och sökte och det gick bra. Körde ett långt tomsök vilket gick hyfsat men det roligaste var att trotts att hon fick jobba länge utan belöning så gjorde hon de efterföljande söken med figge mycket bra.

Imorgon så åker vi på sökläger över påsk. Hoppas att vi ska kunna starta lite lätt med fastrulle under lägret, men det får vi se.

Glad Påsk!