Grövelsjön

I vintras så passade jag och en kompis på att ta en två dagars tur i Grövelsjön. Det har varit en dröm sedan länge att ta en längre vinter tur med skidor pulka och hund förstås. Som vanligt lär man ju lära sig krypa innan man går så fi planerade ihop en 2-3 dagars tur med en stugnatt och en tältnatt. Turen fick gå vid Grövelsjön i norra dalarna. Ett friluftsområde på köravstånd från Stockholm med otroligt vacker natur.

Tidpunkten vart påskhelgen för att utnyttja den extra lediga dagen. Boende bokades i scoutgården i Grövelsjön och i Hävlingen. Uthyrningsstugan kontaktades gällande skidor, tält och pulka.

På skärtorsdagen bar det så i väg. Jag ock Yla åkte i skrutt toyotan till Vansbro där vi strålade samman med Lycke och fick byta till svensk sportbil. Sedan vart det mat och fortsatt tur upp genom Dalarna. Bilturen var underbart vacker med underbar natur och växande snömängd. I fick även studera renar på nära håll. De stod mitt i vägen medan en långtradare sakta men säker motade sig igenom skocken!

Vid sjusnåret anlände vi till Grövelsjön. Vi gav genast upp iden på att hyra utrustningen samma dag utan gjorde oss sitället iordning i scoutgården. Utrustning kollades, hunden utfodrades rikligt, kort promenad i snölandskapet.

Morgonen därpå skottades bilen fram ur en deci ny snö. Termometern visade på -22grade och det blåste en aning. Vi frukosterade rikligt och begav oss till fjällhotelet och uthyrningen. Skidor fixades fram, vallades, hunden selades, trasslades ut selen, kopplades. Pulkan preparerades, hunden trasslades ur linorna. Till sist vart vi klara. Färden började. Jag hade pulkan bakom, en tungt packad ryggsäck på ryggen och ett yrväder framför fastsatt mitt dragbälte. Första kilometrarna är uppför, kändes som om det tog halva dagen att komma en fjärde del av sträckan. Väl över trädgränsen åkte ryggan av. Det blev ompackning, ner med det tunga i pulkan det lätta i ryggan och så lös hund. Nu gick det mycket bättre. Ska helt klart skippa ryggan helt till nästa tur. Yla var jätte duktig, hon cirklade runt som en liten luddig satellit. Hon fullkomligt älskade snön, men så fort hon såg en sten sticka upp ur snötäcket sprang hon genast fram och rullade sig på den. Så höll hon på i två dagar.

På kalfjället vart det dax för den första rasten. Vindskydd sattes upp och blåberssoppa tillagades. Yla tillverkade sig ett vilohål i snön stock in tassarna under sig och låg och vilade. Häftigt vilka kunskaper som vilar i hennes gener.

Turen fortsatte över fjället det blåste en hel del men var otroligt vackert. Det var ordentligt kallt men klädseln var perfekt. Yla verkade helt oberörd förutom att hon hade nosen full med små iskristaller.

Efter ett lunchstop på fjället så började den sköna turen nedför mot Hävlingen. Samtidigt sprack målnen upp och bjöd på en välkomnande vy med snöbetäckta solbelysta fjäll. I Hävlingen så hämtade vi nyckeln hos stugvärden. Stugan var uppeldad och visade sig ha alla bekvämligheter såsom tak väggar kamin och solceller. Spisen var gasol och vatten fick man gå ner och hämta i sjön.

Utrustning packades upp mat förtärdes och sedan gick vi en tur runt stugbyn (4 hus + dass och stugvaktar kojjan). Visst tidsfördriv innan kvällens höjdpunkt togs fram. Två öl och två konserverade hamburgare hade jag släpat över fjället. Succen vart total! Ölen rann ner och hamburgaren vart klar den bästa i hela Hävlingen!

Morgonen därpå så fick vi göra en omplanering, sjunkande utetemp och stigande febertemp hos Lycke gjorde att vi bestämde oss för att hoppa tältningen. Tanken var från början att gå till Sylen och sova där, nu bestämde vi oss för att gå mot syklen, men att ta av innan Norska gränsen och åka på Sjön hem. Ett bra och ett mindre beslut skulle det visa sig. Ryggor och pulkor packades magsäckar fylldes och ja... ...turen började. Nu var det uppför igen. Det gick betydligt lättare nu och vädret var helt otroligt. Blå himmel, glittrande snö helt enkelt fantastiskt. Yla rusade på och verkade lika full av energi denna dag också. Hon sov lungt5 och verkade inte slutkörd dagen innan så jag bedömde att hon orkade skutta på själv.

Det var riktigt tungt uppför, men vi fick lön för mödan. Turen gick i helt ospårad terräng i underbart före. Vi stannade flera gånger på fjället för rastning tills vi kom till branten ner mot sjön. Här tog vi ett längre stop. Yla fick ett hjortben och vi andra började matlagning. Utsikten över sjön ledde långt in i Norge och vi kunde sitta och sukta lite över tredje dagens tur som gick att se på fjället över sjön. Vi satt dock och oroade oss över att det såg rätt brant ut ner mot sjön...

Efter att maten var slukad så började hasningen ner mot sjön. Den mjuka snön vart nu utbytt mog glasarad is. Yla sprang glatt runt på det hård underlaget medan v kämpade på skrå för att försöka hålla farten hanterbar. Snart började pulkan hasa i sidled varpå ett riktigt akrobatiskt konstnummer utfördes av undertecknad. Yla nappade direkt på spektaklet och for glatt runt husse. Turen fortsatte i den andan. Sakta men säkert vart det brantare och brantare snart byttes isen mot vansinniga mängder snö. I vansinnes fart gick det sick sack nerför med branten med snö upp till knäna, dvs så länge man stod på skidorna. Vurporna vart många och hela tiden for Yla runt glatt pulsande genom snös jagandes de små snöbollar som bildades av våran framfart.

Väl nere så vart det rast och gräva snö ut fickor mössor och vantar.

Resten av turen vart lättare över sjön. Yla var lite trött så hon åkte en bit i pulkan. Efter en kort vila var det bestämt färdigåkt!

Så hon tog sista kilometerna till fjällhotellet för egen maskin.